Hur kul va det egentligen?
Ja hur kul var det på ön egentligen?
Nu när man ser det i efterhand så inser att man att de klart det var kul och en riktigt fantastiskt upplevelse.
Men när man va där va det inte alltid guld och gröna skogar..
All väntan.. All ovisshet.. All hunger..
Dagarna va långa, och det som visas på tvn är bara några minuter av hela dagen då man gjorde nånting! Rastlösheten va på topp! Så självklart låg man och slappa, snacka, bada och väntade lite till..
Vi visste aldrig när det var dags för tävling, vad klockan var.
Man vaknade när solen gick upp och man gick och la sig när den gick ner.
Skulle man hitta mat ?
Ja jusst ja vi fick ju ett kilo ris på sex personer som vi var tvungna att hushålla med, vi fixade några krabbfällor så om vi hade tur så kunde man får 1 krabba till frukost, men inte alltid.
Sen någongång typ vid 14 tiden blev det en stängd näve ris.. mmmm det var gott!!
Sen turades vi om och skrapa kärlet som vi kokat riset i....
När jag säger typ att det var vid 14 tiden så blev vi faktiskt ganska vass på klockan efter ett tag man visste ungefär när den gick upp och ner sen var det bara o kolla på solen och chansa lite.
Vi pratade med kamera teamet efteråt och dom var riktigt impade vi höll inom en halvtimme rätt, så det var ju helt ok.
Vi hade också full kolla på datum och hur många dagar vi varit där, ibland kom kamera teamet och frågade oss för dom visste inte =) men det klart vi hade ju inte så mycket att stå med...
Sen den nya stranden som vi kom till nu var inte så rolig den ser ju väldigt fin ut och det var den med, men den var jätte liten det fanns inte så mycket plats för att leta mat ca 100meter lång och det är ju helt ok men sen var den väldigt liten bakåt mot skogen ca30 meter som vi kunde röra oss på, sen var det en bergvägg med otroligt vassa stenar som hade formats av hav och vind så där FICK vi inte ens gå!!!
Där var rastlösheten på topp efter några dagar.
Och sen igen som vanligt så visste vi inte ett dugg vad som kommer hända och hur länge vi ska vara där m,m OVISSHET hela tiden.
Jag såg på trailen inför nästa vecka att vi kommer in i tävlingen igen o det ska bli roligt!!! det ser ju inte ut som vi har varit borta så länge, men när vi kommer in igen så har det gått minst en vecka + kommer inte exakt ihåg, men kolla Bangs blogg senare han vet säkert, han e bra han!!!
Höres Danne
Nu när man ser det i efterhand så inser att man att de klart det var kul och en riktigt fantastiskt upplevelse.
Men när man va där va det inte alltid guld och gröna skogar..
All väntan.. All ovisshet.. All hunger..
Dagarna va långa, och det som visas på tvn är bara några minuter av hela dagen då man gjorde nånting! Rastlösheten va på topp! Så självklart låg man och slappa, snacka, bada och väntade lite till..
Vi visste aldrig när det var dags för tävling, vad klockan var.
Man vaknade när solen gick upp och man gick och la sig när den gick ner.
Skulle man hitta mat ?
Ja jusst ja vi fick ju ett kilo ris på sex personer som vi var tvungna att hushålla med, vi fixade några krabbfällor så om vi hade tur så kunde man får 1 krabba till frukost, men inte alltid.
Sen någongång typ vid 14 tiden blev det en stängd näve ris.. mmmm det var gott!!
Sen turades vi om och skrapa kärlet som vi kokat riset i....
När jag säger typ att det var vid 14 tiden så blev vi faktiskt ganska vass på klockan efter ett tag man visste ungefär när den gick upp och ner sen var det bara o kolla på solen och chansa lite.
Vi pratade med kamera teamet efteråt och dom var riktigt impade vi höll inom en halvtimme rätt, så det var ju helt ok.
Vi hade också full kolla på datum och hur många dagar vi varit där, ibland kom kamera teamet och frågade oss för dom visste inte =) men det klart vi hade ju inte så mycket att stå med...
Sen den nya stranden som vi kom till nu var inte så rolig den ser ju väldigt fin ut och det var den med, men den var jätte liten det fanns inte så mycket plats för att leta mat ca 100meter lång och det är ju helt ok men sen var den väldigt liten bakåt mot skogen ca30 meter som vi kunde röra oss på, sen var det en bergvägg med otroligt vassa stenar som hade formats av hav och vind så där FICK vi inte ens gå!!!
Där var rastlösheten på topp efter några dagar.
Och sen igen som vanligt så visste vi inte ett dugg vad som kommer hända och hur länge vi ska vara där m,m OVISSHET hela tiden.
Jag såg på trailen inför nästa vecka att vi kommer in i tävlingen igen o det ska bli roligt!!! det ser ju inte ut som vi har varit borta så länge, men när vi kommer in igen så har det gått minst en vecka + kommer inte exakt ihåg, men kolla Bangs blogg senare han vet säkert, han e bra han!!!
Höres Danne
Kommentarer
Postat av: BANG
Tja Daniel!
Snodde delar av detta inlägg och la i min blogg! Bra beskrivet tycker jag!
Kram på dig!
Postat av: BANG
Tjena Daniel!
Bra skrivet, jag snor och lägger in i min blogg! Beskriver bra hur det var!
Kram!
BANG
Postat av: Mia
Väldigt roligt att få höra lite om hur det verkligen var därborta, inte bara bakom ryggen snack och annat tjafs! Tack Daniel.
Trackback